Siegfried

Tonsättare: Richard Wagner.
Libretto/text: Richard Wagner.
Ingår i: Nibelungens ring: Andra dagen (del III).
Undertitel/nr: Ein Bühnenfestspiel för tre dagar och en förafton. WWV 86C.
Uruppförande: 18 augusti 1876 i Festspielhaus i Bayreuth.
Personer: Siegfried, Wotans sonson, Sieglindes och Siegmunds son (tenor)
Brünnhilde/Brynhilde, valkyria (sopran)
Der Wanderer/Vandraren = Wotan (baryton)
Alberich, en av Nibelungarna (basbaryton)
Mime, hans bror, Siegfrieds fosterfar (tenor)
Fafner, jätte i ormskepnad (bas)
Erda (alt)
Stimme des Waldvogels/Skogsfågeln (sopran)
Tid och plats: Mytisk tid.


Handling/innehåll:
Förhistoria
Brünnhilde har räddat den havande Sieglinde undan Wotans vrede och först henne till en skog, där hon har skänkt henne det brutna svärdet Notung (Die Walküre/Valkyrian, akt III). Sieglinde har där fött sonen Siegfrid, men har själv dött i barnsäng. Nibelungen och mästersmeden Mime har tagit hand om den föräldralöse Siegfried för att med dennes hjälp återfinna Nibelungskatten, som bevakas av Fafner i skepnad av en jättelik orm.

Samtida handling
Siegfried, som har växt upp avskild från världen, är nu arton år gammal och hålls av Mime i ovisshet om sin börd. Men det går upp för honom att Mime inte kan vara hans far och att han själv är den ende som kan smida samman svärdet Notung. Han smider samman svärdet och dräper Fafner, men utan att riktigt veta vad han gör, eftersom han inte har lärt känna fruktan. En skogsfågel inviger honom i ringens och trollhjälmens (Tarnhelm) hemlighet, och berättar för honom hur han skall finna klippan med den sovande Brünnhilde. Han dräper fosterfadern, som har försökt förgifta honom, och när hans mor- och farfar Wotan ställer sig i hans väg, bräcker han dennes spjut. Ingen kan stoppa honom. Siegfried tränger igenom eldringen och väcker Brünnhilde. Vid anblicken av den vackra kvinnan känner Siegfried för första gången fruktan, men samtidigt även kärlek.

Akt I (En klippgrotta i skogen)
Inget vapen är hållbart nog för den starke ynglingen Siegfried. Mime försöker smida samman Notung, men mästersmeden misslyckas.
Mime får besök av en vandrare (Wotan), som förutspår att han kommer dödas av en man som aldrig har lärt känna fruktan (Siegfried).
Siegfried smider samman delarna av Notung ("Smidessången"). Mime tillreder en förgiftad maträtt. Han planerar att låta Siegfried förgifta Fafner och sedan själv förgifta segraren, för att därmed bli ägare till ringen och skatten.

Akt II (I den djupa skogen)
I gryningen vakar Alberich utanför grottan med Nibelungskatten, som bevakas väl av Fafner. Nibelungen väntar på att Fafner skall drabbas av förbannelsen. Av Wotan, som strövar omkring under namnet Vandraren, får Alberich veta att Mime med Siegfrieds hjälp vill bemäktiga sig ringen. Wotan är rentav beredd att väcka Fafner. Men både han och Alberich varna förgäves jätten för den annalkande faran. Fafner låter sig inte störas i sin vila.
Mime leder Siegfried till Fafners grotta, för att lära honom vad fruktan vill säga. Medan Siegfried under ett träd väntar på det ohyggliga odjuret Fafner, som Mime har sagt honom skall dyka upp, funderar han över sin börd och tror att skogens röster talar till honom ("Skogssus"). Han skär till en flöjt och försöker genom att spela en visa på den få kontakt med en skogsfågel, men fågeln förstår honom inte. Siegfried blåser då i sitt horn, men väcker istället Fafner. Siegfried möter odjuret utan fruktan och dräper det, men han får den döde Fafners blod på sin hand och det bränner som eld. När Siegfried för handen till munnen för att lindra smärtan, får han lite av blodet på tungan och kan plötsligt förstå skogsfågelns språk. Denna råder honom att hämta ringen och trollhjälmen (Tarnhelm) ur grottan och at sig i akt för den lömske Mime.
Utanför grottan lurar Alberich och Mime som två gamar i väntan på byte. Ingen av dem vill dela skatten med den andre. Mime erbjuder Siegfried en dryck, som han säger ska lindra dennes smärtor, men som i själva verket är en giftdryck. Men Siegfried kan bakom Mimes hycklande ord höra dvärgens sanna avsikt och fäller denne till marken med Notung. Skogsfågeln berättar för honom om Brünnhilde.

Akt III (Vildvuxet område vid foten av ett klippberg)
Scen 1
Wotan förtärs av oro och väcker Erda, för att av henne få veta hur han skall kunna hindra ödets gång. Men Erda kan inte ge honom något råd.
Vandaren, Wotan, försöker spärra Siegfrieds väg till Valkyrieklippan. Men med sitt svärd bräcker Siegfried Wotans spjut, det spjut mot vilket Notung en gång bröts. Utan fruktan tränger hjälten igenom eldringen och når Valkyrieklippans topp.
Scen 2
På toppen av ett klippberg. På Valkyrieklippan finner Siegfried den sovande Brünnhilde. Han väcker henne med en kyss. Brünnhilde hälsar världen som om hon vore född på nytt. För kärlekens skull försakar hon sin gudomlighet och faller jublande av lycka i hjältens armar.


.
Länkar: Siegfried
Länkar redigerade 2020-09-30
.
https://www.classical-music.com/features/works/guide-wagners-siegfried/
https://www.wagneropera.net/operas/opera-siegfried.htm
Siegfried i IMDb Noter till Siegfried i IMSLP Siegfried i engelska Wikipedia Siegfried i svenska Wikipedia Siegfried på Youtube                



Källor: Opera, Könemann 1999 ; Prismas Musiklexikon 1975