öppen form


innebär att delar av en noterad komposition, t.ex. avsnitt av satser eller hela satser kan spelas i valfri höjd. Öppen form är dock ett flexibelt begrepp och interpreten kan ges olika grader av frihet och olika möjligheter att styra det musikaliska förloppet. Som exempel kan nämnas Stockhausens Klavierstück XI (1956) där de olika notsidorna kan spelas i valfri ordning, Boulez' tredje pianosonat (1956-57) där samma sak gäller för de fem satserna, med förbehållet att den tredje måste vara i mitten. I Stockhausens Zyklus för slagverkare (1959) utgör de olika avsnitten en cirkel med bestämd ordningsföljd, men interpreten väljer själv det ställe i cirkeln där han ska börja spela.

Öppen form förekom redan hos Charles Ives m.fl. men fick större spridning först i början av 1950-talet med John Cages idéer om slumpmusik.
MO85




Källa: Musikordboken 1985