sarrusofon
ett blåsinstrument, tillverkat av metall och försett med dubbelt rörbladsmunstycke; uppfunnet av den franska militärmusikern Pierre-Auguste Sarrus (1856) och byggt i olika storlekar. Den avsågs som en ersättning för oboer och fagotter; förekommer i verk av bl.a. Saint-Saëns och Delius.
PM75[-få´n], ett nyare blåsinstrument, motsvarande saxofon men med fagottmunstycke (dubbelt rörblad); uppfunnet 1856 av fransmannen Sarrus; finns i sex storlekar och har fått en viss användning i militärmusik.
MO85
.
Länkar: sarrusofon Länkar redigerade 2017-06-30 .
Källa: Prismas musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985