MusikSök
Trojanerna Les troyens

Tonsättare: Hector Berlioz.
Libretto/text: Hector Berlioz efter Vergilius Aeneiden.
Originaltitel: Les troyens.
Undertitel/nr: Poème lyrique i fem akter: akt I-II La prise de Troie ("Intagandet av Troja") och akt III-V Les troyens à Carthage ("Trojanerna i Kartago").
Uruppförande: Les troyens à Carthage den 4 november 1863 på Théâtre-Lyrique i Paris; konsertant: La prise de Troie den 7 december 1879 (tio år efter Berlioz' död) på Théâtre du Châtelet i Paris.
Personer: Énée/Aeneas, trojansk hjälte, son till gudinnan Venus (tenor), Ascagne/Ascanius, Énées son (sopran), Panthée/Pantus, trojansk präst och Énées vän (bas) - i Troja: Cassandre/Kassandra, trojansk sierska och Priams dotter (mezzo), Chorèbe/Korebus, asiatisk prins och Cassandres friare (baryton), Priam/Priamus, Trojas kung (bas), Hécube/Hekuba, hans hustru (sopran), Helenus, trojansk präst, Priams son (tenor), Polyxène, Cassandras syster (sopran), Skuggan av Hector/Hektor, trojansk hjälte och Priams son (bas), En grekisk krigare (bas), Andromaque/Andromache och Astyanax, Hectors änka och son (stumma roller) - I Kartago: Didon/Dido, Kartagos drottning (mezzo), Anna, hennes syster (alt), Narbal, Didons minister (bas), Iopas, skald vid Didons hov (tenor), Hylas/Hyllus, ung frygisk sjöman (tenor eller alt), två trojanska krigare (2 basar), Guden Mercure/Merkurius (bas), Plutons/Plutos präst (bas); trojaner, greker, tyrer, kartager, nymfer, satyrer, fauner, skogsandar, osynliga skuggor (kör).
Tid och plats: Troja och Kartago vid tiden för trojanska kriget.


Handling/innehåll:

Efter tio års krig dödar de segerrika grekerna alla Trojas invånare. Endast Énée och några få andra lyckas undkomma, beledsagade av den döde hjälten Hectors skugga: Énée skall i fjärran grunda ett nytt släkte. På vägen hamnar han hos kartagerna och finner där lyckan tillsammans med deras drottning Didon. Men anfädernas skuggor driver honom därifrån. Den övergivna Didon begår självmord och skådar i sin dödssyn sanningen: Hjärtlöshet leder endast till nöd. Grekernas öde blir att i framtiden återvända för att begå blodsdåd och ödelägga Kartago.

Akt I
Efter tio års belägring av Troja har alla grekerna plötsligt försvunnit och har bara lämnat kvar en jättelik trähäst. Trojanerna firar segern. Endast Cassandre fruktar en fiendelist och varnar för att ta ut glädjen i förskott. Men trojanerna lyssnar inte till henne.

Akt II
Trojanerna tillber trähästen som skyddsgud och ställer upp den i staden. Men grekerna har gömt sig inuti hästen. Troja faller och dess befolkning dräps. Venus räddar sin son Énée, och Hectors skugga befaller honom att grunda ett nytt hemland i Italien. Cassandre och de trojanska kvinnorna dör hellre fria för egen hand än att hamna i fångenskap.

Akt III
Under drottning Didons regentskap upplever Kartagos folk en lycklig tid. Didon själv känner sig ensam efter sin makes död. Men hon avvisar ett anbud om giftermål från numidernas kung och får därför räkna med krig. Trojanerna ankrar i hamnen och ber Didon om lov att få stanna där och om beskydd.

Akt IV
Kartagerna och trojanerna jagar tillsammans. Ett oväder bryter ut. Didon och Énée söker skydd i en grotta och kärleksgudinnan sänder sin budbärare, Mercure, som uppmanar Énée att inte glömma sitt uppdrag. Didon får av sin minister Narbal vetskap om Énées öde, och rådgivaren råder henne att inte trotsa gudarnas vilja. Men rådet kommer för sent. Kartagos drottning och den trojanske hjälten har förälskat sig i varandra.

Akt V
Hectors skugga uppsöker Énée. Hjälten beslutar sig för att välja plikten framför kärleken. När Didon får reda på att Énée har lämnat henne, bränner hon först allt som påminner om Énée på bål och till sist även sig själv. I en syn ser hon hur det mäktiga Kartago ödeläggs av Rom.



.
Länkar: Trojanerna
Länkar kontrollerade 2015-06-01
.
Noter till Trojanerna i IMSLP Trojanerna i IMDb Trojanerna på Youtube Trojanerna i engelska Wikipedia
Trojanerna i svenska Wikipedia
inga länkar än



Källor: Opera, Könemann 1999
MusikSök 1998-2015