MusikSök
Moses och Aron

Tonsättare: Arnold Schönberg.
Libretto/text: Arnold Schönberg.
Originaltitel: Moses und Aron.
Undertitel/nr: Oper i tre aktier
Uruppförande: 12 mars 1954 (konsertant) i Musikhalle i Hamburg; 6 juni 1957 (sceniskt) i Stadthalle i Zürich.
Personer: Moses (talroll), Aron (tenor), Prästen (bas), Flickan (sopran), En sjuklig kvinna (alt), Den nakne ynglingen (tenor), Efraimiten (baryton), Mannen (baryton), Fyra nakna jungfrur (2 sopraner, 2 altar); rösten från den brinnande busken, tiggare, några åldringar, de 70 äldste, de 12 stamhövdingarna, m.fl. (kör; sex solostämmor i orkestern.
Tid och plats: Bibelns exodus, på berget Sinai, ca 1200 f.Kr.

Libretton, av tonsättaren, finns fullbordad, medan musiken endast omfattar två av de tre akterna. Operan uppförd postumt i Hamburgs radio 1954 och framfördes sceniskt i Zürich 1957.
PM75


Handling/innehåll:
Akt I.
Scen 1.
Från den brinnande busken ger sig Gud tillkänna för Moses. Han befaller honom att leda Israels folk ut ur den egyptiska fångenskapen. Folket skall upphöra med dess avgudadyrkan och bekänna sig till Honom, den ende, osynlige, ofattbare Gud. Moses förstår visserligen Guds tankar, men eftersom han inte är vältalig, blir han utlovad hjälp av Aron.
Scen 2. Moses och Aron träffas i öknen. Moses vill förkunna Guds rena ord, men Aron invänder och menar att budskapet måste framställas populistiskt.
Scen 3. Underrättelsen om att Moses och Aron har slutit ett förbund med en "ny" gud, möter såväl bifall som motstånd bland judarna.
Scen 4. Moses och Aron förkunnar den ende, osynlige, ofattbare Guds budskap. Folket bemöter Moses ord med skepsis, men låter sig övertygas av Aron.

Akt II.
Scen 1.
Moses befinner sig sedan 40 dagar på toppen av berget, där Gud uppenbarar budorden för honom. Folket saknar ledare. Det råder upprorsstämning. De sjuttio äldste ber Aron att snabbt finna en lösning för att återställa ordningen.
Scen 2. Eftersom folket kräver att man skall återgå till att dyrka de gamla gudarna, låter Aron förfärdiga och ställa upp en avgudabild, en guldkalv.
Scen 3. Guldkalven invigs med danser och blodiga offerceremonier.
Scen 4. Då stiger Moses ned från berget med lagtavlorna. Hans gudomliga ord äger makt och han förstör avgudabilden.
Scen 5. Moses ställer Aron till svars. Men Aron försvarar sig skickligt. Om bilder är falska, då är även lagtavlorna falska, eftersom de bara är avbilder av tanken. Moses krossar då tavlorna. När folket följer en eldstod som förvandlas till en molnstod, resignerar han: "O, ord, du ord, som mig felar".

(I tredje akten, som Schönberg inte tonsatte, fortsätter uppgörelsen mellan Moses och Aron. Aron döms på grund av sin försyndelse mot ordet till döden. Moses skänker honom friheten: "Om han det förmår, då lever han". Men när Arons fjättrar lossas, faller han död ned.)



Källor: Opera, Könemann 1999 ; PM75
MusikSök 1998-2015