MusikSök
Mignon

Tonsättare: Ambroise Thomas.
Libretto/text: Michel Carré och Jules Barbier efter Johann Wolfgang von Goethes roman Wilhelm Meisters läroår (1796).
Undertitel/nr: opéra i tre akter.
Uruppförande: 17 november 1866 på Opéra-Comique i Paris.
Personer: Mignon (mezzosopran eller sopran), Wilhelm Meister, student (tenor), Philine, skådespelerska (sopran), Laërte/Laertes, skådespelare (tenor), Lothario, kringresande sångare (bas), Jarno, zigenare (bas), Frédéric/Fredrik (tenor eller alt); gatufolk, zigenare, komedianter, hovfolk, borgare, bondfolk (kör).
Tid och plats: Tyskland och Italien, ca 1790.

Sopranarian Jag är Titania förekommer med anspelning på en föreställning av En midsommarnattsdröm (inom operans handling).
PM75

Handling/innehåll:
Wilhelm räddar Mignon ur den brutale Jarnos våld. Medan det hos Wilhelm spirar en kärlek till skådespelerskan Philine, märker han inte att barnet förälskar sig i honom. Först i Italien, efter det att det kringirrande livets rastlöshet har avtagit, blir han medveten om sin kärlek till Mignon.

Akt I.
Söndagsnöjen på marknadsplatsen i en tysk småstad. I folkmängden befinner sig den kringvandrande harpospelaren Lothario, som har tappat minnet, och två skådespelare på jakt efter engagemang, Philine och Laërte. Några zigenare tjänar pengar genom att roa folket. Deras anförare Jarno försöker tvinga en liten flicka att dansa, men en av åskådarna tar henne i försvar och friköper henne från zigenarna. Det är Wilhelm, en äventyrslysten student som strövar omkring i världen. Han förälskar sig i Philine. Mignon berättar för sin räddare om sin omättliga längtan efter hemtrakten i söder. Mignon vill förklädd till page följa Wilhelm överallt. Denne följer däremot med Philine, som har utsikter till ett engagemang på ett närliggande slott.

Akt II.

Philine och Laërte åtnjuter slottets bekvämligheter. Philine och Wilhelm flirtar med varandra, något som Mignon åser med sorg och som uppväcker svartsjuka hos Frédéric, Philines tidigare älskade. Det blir nästan till en duell. När Wilhelm inser Mignons svartsjuka, hotar han henne med att de måste skiljas åt. Djupt sårad och kränkt irrar Mignon omkring i slottsträdgården, där hon träffar på Lothario. De två olyckliga lättar sina hjärtan för varandra. När Mignon hör larmet från de festliga förberedelserna, önskar hon att Philine måtte träffas av blixten. Men skådespelerskan gör succé som Titania i föreställningen. Wilhelm ångrar sitt beteende mot Mignon, och söker efter den bortsprungna. Philine skickar in flickan till huset för att hämta en blombukett. Hon hinner knappt gå in i byggnaden, förrän den flammar upp i lågor. Lothario har missförstått Mignons önskan och anlagt en brand. Wilhelm räddar den vanmäktiga Mignon ur lågorna.

Akt III.

Wilhelm har köpt ett italienskt slott, där han själv, Mignon och Lothario kan finna en tillflyktsort. Lothario vakar över den sovande Mignon, medan några fiskare festar utanför. Wilhelm, som äntligen har blivit medveten om sin kärlek till Mignon, avlöser Lothario. När Mignon vaknar, vill han äntligen bekänna sin kärlek till henne. Men innan Mignon hinner svara honom, hörs Philines röst i fjärran och flickan blir skrämd. Philine vill träffa Lothario. Denne uppenbarar sig, den här gången i praktfulla kläder. Han har återfått minnet. Det är han som är ägare till slottet och Mignon är hans en gång bortrövade dotter. Plötsligt stormar de sjungande och dansande skådespelarna in, ledda av Philine. Mignon fruktar att förlora Wilhelm. Men Philine lägger Wilhelms hand i Mignons. Själv vänder hon sig till Frédéric.

(Thomas arbetade om verket för engelsk publik, där han bl.a. införde recitativ och lät Frédérics roll sjungas av en alt, samt för tysk publik, där han följde Goethe och lät handlingen sluta med Mignons död till följt av hennes hopplösa kärlek till Wilhelm).


.
Länkar: Mignon
Länkar kontrollerade 2015-05-27
.
.
Noter till Mignon i IMSLP Mignon på Youtube Mignon i engelska Wikipedia
Mignon i svenska Wikipedia
.



Källor: Opera, Könemann 1999 ; PM75
MusikSök 1998-2015