Hugenotterna

Tonsättare: Giacomo Meyerbeer.
Libretto/text: Eugène Scribe och Émile Deschamps.
Undertitel/nr: Grand opéra i fem akter.
Originaltitel: Les Huguenots. (Les Huguenotes enligt Opera, Könemann).
Uruppförande: 29 februari 1836 på Opéra i Paris.
Personer: Marguerite/Margareta de Valois, drottning av Navarra (sopran), Raoul de Nangis, adelsman och hugenott (tenor), Marcel, hans tjänare (bas), Valentine de Saint-Bris, katolsk adelsdam (sopran), Greve de Saint-Bris, hennes far (bas), Greve de Nevers, katolsk adelsman (bas), Urbain, drottningens page (sopran), Bois-Rosé, soldat och hugenott (tenor), katolska adelsmän: Cossé (tenor), Tavannes (tenor), Thoré (bas), de Retz (bas), Méru (bas), Maurevert (bas); adelsmän, hovdamer, studenter, soldater, parisiska borgare, zigenare, munkar, katolska dråpare, hugenottkvinnor och -barn (kör).
Tid och plats: Frankrike i augusti 1572 (före och under Bartolomeinatten.

(fr. Les Huguenots) Meyerbeers mest berömda opera, framförd i Paris 1836. Libretto av E. Scribe och E. Deschamps; handlingen kulminerar i massakern under bartolomeinatten 1572.
PM75


Handling/innehåll:
Katoliken Valentine och protestanten Raoul älskar varandra, men kan inte få varandra på grund av personligt misstroende och fiendskapen mellan de båda kristna religionerna. Då spränger Valentine alla konvenansens bojor. Som adelsdam beger hon sig ut på gatorna för att söka efter sin älskade och som katolik bekänner hon sig till den protestantiska tron - men uppnår endast ett: att förenas med sin älskade i döden.

Akt I.
Greve de Nevers har bjudit in sina adelsvänner, bland dem Raoul som ende hugenott. Han vill med detta exempel bidra till en försoning mellan de båda religionerna. Men de katolska adelsmännen förblir skeptiska, de hånar dessutom Raouls tjänare, hugenotten Marcel, för dennes grovhuggna sätt. Raoul har nyligen hjälpt en okänd dam ur en svår belägenhet och förälskat sig i henne. Han råkar se att den sköna okända i hemlighet träffar de Nevers, och tror att hon är en av grevens mätresser. I själva verket är hon greve de Saint-Bris dotter Valentine, som på eget bevåg och på önskan av drottning Marguerite de Valois vill bli löst från sin förlovning med de Nevers, för att därigenom bli fri att ingå äktenskap med Raoul av Nangis. Hon hoppas i likhet med drottningen på en försoning mellan de fientliga partierna.

Akt II.
Drottningen är tillfreds med Valentines framgångsrika hemställan, de Nevers har gått med på att lösa henne från äktenskapslöftet. Drottningen låter kalla till sig Raoul för att få till stånd att han ingår äktenskap med Valentine. I Valentine känner Raoul igen den okända, men förolämpar henne genom att betrakta henne som de Nevers förmenta älskarinna. Hennes far, de Saint-Bris, anser sig ha fått sin heder kränkt. Drottningen lyckas dock förhindra en öppen strid mellan hugenotter och katoliker.

Akt III.
Även Paris befolkning är uppdelad i katoliker och hugenotter, och spänningen mellan de båda fraktionerna ökar. De Saint-Bris förbereder ett mord på Raoul. Denne varnas av Valentine, som fortfarande älskar honom, trots att hon har blivit greve de Nevers hustru. Försent inser Raoul att han har gjort henne orätt.

Akt IV.
I de Nevers palats förbereder katolikerna under ledning av de Saint-Bris och på uppdrag av kung Charles (Karl) IX massakern på hugenotterna. De Nevers vägrar att delta och sätts i skyddshäkte. Raoul har begett sig till Valentine för att göra avbön för sin orättfärdighet och får då reda på mordkomplotten mot hans trosbröder. Förgäves försöker Valentine hålla honom tillbaka. Hon bekänner rent av sin kärlek. Ett kort ögonblick av lycka, sedan skyndar Raoul därifrån för att varna sina trosbröder.

Akt V.
Bröllopet mellan Marguerite de Valois och Henri de Bourbon (kung av Navarra sedemera kung Henrik IV av Frankrike) firas med stora festligheter. Raoul avbryter den kungliga festen med underrättelsen om massakern på hugenotterna på Paris gator. - De hotade hugenotterna har räddat sig till en kyrkogård. Bland dem finns Raoul och Marcel. Här spåras de upp av Valentine. Greve de Nevers har dödats av sina egna. Hon är nu fri och Raoul kan söka skydd hos drottningen tillsammans med henne. Men han blir kvar hos sina olyckskamrater, och Valentine konverterar till sin älskades tro. Marcel välsignar äktenskapet. - Svårt sårade släpar sig de sista hugenotterna fram på Paris gator. De Saint-Bris låter skjuta ned dem alla, bland dem även Raoul, Marcel och Valentine. För sent inser den fanatiske katoliken att han har dödat sin egen dotter. Förgäves försöker drottning Marguerite få mördandet att upphöra.


.
Länkar: Hugenotterna
Länkar kontrollerade 2017-09-03
.
Les huguenots i IMDb Noter till Les huguenots i IMSLP Les huguenots i engelska Wikipedia Hugenotterna i svenska Wikipedia Les huguenots på Youtube                



Källor: Opera, Könemann 1999 ; Prismas Musiklexikon 1975
MusikSök 1998-2017