Backanterna

Tonsättare: Daniel Börtz.
Libretto/text: Euripides tragedi Backanterna, i översättning av Jan Stolpe och Göran O. Eriksson.
Undertitel/nr: opera i två akter.
Uruppförande: Operan i Stockholm 2 november 1991.
Personer: x
Tid och plats: x


Handling/innehåll:
Akt I.
I prologen framträder Dionysos i en ung mans gestalt och berättar om dramats förhisttoria: Zeus har förfört Semele, dotter till kund Kadmos i Thebe. Zeus hustru Hera dödar med en ljungeld Semele, men Zeus räddar det ofödda barnet och gömmer det i sitt lår och föder själv fram en son, som han kallar Dionysor, ett barn med gudomlig skönhet och stora talanger. Illvilligt skvaller sprider sig i Thebe: Barnet är inte alls son till Zeus utan en oäkting. Dionysos flyr från Thebe till Lydien, där han grundar en religion. "Den innehåller hänförande men riskabla beståndsdelar: nattliga orgier, besatthet, köttets och blodets kommunion, hängivelse, översinnlig glädje" (Ingmar Bergman). Under långa vandringar i främre Asien grundar guden församlingar. Han följs av hängivna lärjungar, alla kvinnor, som kallar sig backanter. Långsamt närmar de sig Thebe, och hämnden.

Dionysoskulten har nått Thebe; dess unga och gamla kvinnor lever i en behaglig eufori och har samlats på berget Kithairons sluttningar för att ägna sig åt riter och lekar. Det är ännu rätt oskyldigt. Även männen vill vara med, såsom den gamle kungen Kadmos och siaren Teiresias. Kadmos dotterson däremot, den nuvarande kungen Pentheus, bekämpar rasande den nya kultens yttringar, och förolämpar sin morfar och Teiresias. Han befaller att Dionysos skall gripas. Den första konfrontationen börjar som ett strikt förhör men förvandlas till en lek med starka erotiska spänningar. Pentheus, som alltmer förlorar kontrollen, befaller att Dinoysos skall fängslas i palatsets stall.

De förfärade backanterna anropar guden om hjälp. Ett jordskalv skakar palatset, guden är åter bland dem och berättar om hur han förvirrat Pentheus. Vid ett andra möte, där Pentheus åter känner Dionysos utstrålning, lockar denne honom med möjligheten att få åse kvinnornas hemliga riter. Dionysos klär honom i kvinnokläder och för honom till Kithairon.

Akt II.
På palatsets gård har backanterna blivit kvar. De vredgas över Pentheus tilltag att bege sig till berget. Vid raseriets höjdpunkt kommer en budbärare och berättar hur Agaue, Pentheus mor, under det dionysiska ruset slitit sin son i stycken. I tro att hon dödat ett ungt lejon är hon nu på väg till Thebe. Backanterna tar emot henne och tar henne inte ur villfarelsen. Kadmos kommer med Pentheus styckade kropp. Han återför långsamt sin dotter till förnuft, hon inser att hon dödat sitt barn och riktar sitt hat mot gudarna. Dionysos uppträder, glad över sin lyckade hämnd och beskriver de ytterligare straff som Agaue, hennes systrar, Kadmos och Thebe skall utsättas för. De dömda fogar sig i sitt öde och backanterna bevittnar allt detta och bereder sig för sitt avtåg.


.
Länkar: Backanterna
Länkar kontrollerade 2016-03-21
.
Backanterna i IMDb Backanterna (filmen) i svenska Wikipedia Backanterna på Youtube                



Källor: Operalexikonet, Forum 1993
MusikSök 1998-2017