upplösning


(ty. Auflösung) rörelsen från en dissonans till en konsonans eller till en mindre skarp dissonans; härav: att upplösa ett ackord.
PM75

fortskridning av dissonerande intervall eller ackord till konsonerande d:o eller från mer dissonerande till mindre dissonerande. Upplösning innebär en avslappning av den spänning som ligger i dissonansen; driften till upplösning (eventuellt i etapper och kanske fördröjd av nya dissonansspänningar men men på lång sikt strävande att nå fullständigt viloläge på tonikan) är en grundprincip i det harmoniska skeendet och därmed harmoniläran.
MO85



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2017