tonart


en klassificering av tonerna enligt ett visst system. Den viktigaste tonen kallas grundtonen och de övriga står i bestämda relationer till denna. Om grundtonen är c kan tonarten antingen vara C-dur eller c-moll, beroende på om det är dur eller moll (se dur); toner utanför "grundskalan" sägs vara skalfrämmande. De förtecken som tillhör tonarten anges i tonartsbeteckningen, kors- eller b-förtecken som ej ingår i tonarten skrivs som tillfälliga förtecken (accidentaler).

Dur- och moll-tonarterna var de viktigaste två typerna av tonanordningar som allmänt användes i västerländsk musik från ca 1600-1900. Dessförinnan förhärskade kyrkoton(art)erna och i modern tid har andra sätt att organisera det tonande materialet kommit till användning.
PM75


I vår nutida musik är tonarterna de olika transpositionslägena av tonsläktena dur och moll. Det likformigt tempererade tonsystemets 12 toner motsvaras av 12 dur- och 12 molltonarter, som överskådligast ordnas efter sitt släktskap på kvintavstånd från varandra, d.v.s. med stigande antal förtecken (se kvintcirkel). Normalt utnyttjas förutom den förteckensfria C-dur (a-moll) 6 kors- och 6 b-tonarter, varav de båda sista med 6 kors respektive (Fiss-dur och Gess-dur, diss-moll och ess-moll) är enharmoniskt identiska. Inte sällan möter man emellertid i romantisk eller nyare musik tonarter med mer än 6 förtecken, t ex Ciss-dur med 7 kors eller dess-moll med 8 ; i allmänhet sker dock enharmonisk förväxling, i de nämnda fallen till Dess-dur med 5 respektive ciss-moll med 4 kors (summan av kors och för två enharmoniskt identiska tonarter är konstant 12). Tonartsförteckningar utöver 7 kors eller 7 förekommer inte av praktiska skäl, eftersom de skulle kräva dubbelkors respektive dubbel-, utan man tar för sådana fall sin tillflykt till tillfälliga förtecken inuti nottexten.

Tonart anges i Sverige vanligen med stor bokstav för dur och liten för moll.

Beträffande äldre musik talar man ibland om tonarter i bemärkelsen tonsläkte: forngrekiska tonarter, kyrkotonarter.

MO85



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2017