tema


en tongrupp som har en klart konturerad utformning och som bildar ett viktigt element i uppbyggnaden av en musikalisk sats (t.ex. genom upprepning, imitation, variation). I vissa sammanhang är tema liktydigt med subjekt; i verktypen tema med variationer är temat vanligen en fullt utvecklad melodi (längden är då som regel minst åtta takter). Tematisk betydelse kan utom själva temat även viktiga delar av det få; sådana fragment av ett tema kallar man ofta motiv.
PM75

(från grek.), plur. temata eller teman, en fullständig, markant musikalisk tanke, som ligger till grund för en komposition. Tema och motiv kan ibland användas i samma bemärkelse, men motiv är rätteligen en mindre enhet, en karakteristisk huvudbeståndsdel av ett helt tema. Tematisk är en tontanke i och med att den får användning som tema eller om den har melodiskt samband med temat. Om huvudmotiv ur ett tema under förloppet av ett kompositionsavsnitt genomgår olika kombinationer och förändringar i mer eller mindre konstfull sats, talar man om tematiskt arbete; därav präglas särskilt den klassiska sonatformens genomförningsdel. Alla temata och motiv, som är viktiga för uppbyggnaden av en komposition, sammanfattas under benämningen tematiskt material.
MO85



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2017