sopran


(it., den översta)

1 den högsta kvinnliga rösten, med ett ungefärligt omfång från c1 två oktaver uppåt.

2 namn på den medlem av en "instrumentalfamilj" (d.v.s. en grupp likadana instrument i olika storlekar), som till omfånget närmast motsvarar sopranstämman – och även klingar högre än de övriga medlemmarna av samma "familj". Exempelvis erbjuder sopran-blockflöjt, sopran-kornett, sopran-saxofon; den lilla klarinetten stämd i ess kallas ibland (men inte alltid) – av samma orsaker – sopran-klarinett.

PM75

ital. sopra'no (= den övre, jfr sopra).

1 Den högsta stämman i fyrstämmig sats (blandad kör).

2 Det högsta av röstlägena, hög kvinno-, goss- eller (förr) kastratröst. Sopranen har normalt .. omfånget [bild saknas här, men motsvarar c1 till a2]. Solopartier kan dock gå både lägre och högre (Nattens drottning till f3) och enstaka fenomenröster ända till c4 (Jenny Lind tilll g3). Inom operarepertoaren är sopranerna klassificerade i olika fack. Koloratursopranen med klar, instrumental ton, virtuost rörlig teknik och briljant höjd, 1700-talets speciella favorit, finner man i en lång rad ledande partier, t.ex. Nattens drottning i Trollflöjten, Lucia di Lammermoor, Lakmé och Zerbinetta i Ariadne från Naxos. Andra ledande partier är anförtrodda åt den lyrisk-dramatiska sopranen, exempelvis titelrollerna i Aida och Madame Butterfly samt många andra Verdi- och Pucciniroller. Dit skulle även kunna räknas den "ungdomliga" sopranen (ty. "jugendlicher" Sopran) av typen Agathe i Friskytten och Elsa i Lohengrin. En annan speciell typ är den s.k. subrett-sopranen, som gör lustiga och koketta roller (bl.a. den oumbärliga kammarjungfrun, t.ex. Despina i Cosi fan tutte). Slutligen finns ännu en kategori: den högdramatiska sopranen för de heroiska hjältinnerollerna, t.ex. Leonora i Fidelio och ett flertal Wagnerpartier (Isolde, Brynhilde, Sieglinde). Den sistnämnda typen är ingen utpräglad sopran; en roll som Carmen, av kompositören betecknad sopran, kan sjungas t.o.m. av dramatisk alt (se vidare därom alt och mezzosopran).

3 Hos vissa instrumentfamiljer en art huvudsakligen inom sopranröstens tonläge, t.ex. sopransaxofon (se respektive instrumentnamn).
MO85




Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985