rubato


(it., rövat), tempo rubato, att spelas med en viss frihet i tidsvärdena för att ge musiken uttrycksfullhet. Härav rubatera.
PM75

[roba´tå] (ital.), eg. "stulet" (notvärde), tempo rubato; med viss frihet beträffande tidsvärdena: förkortningar och förlängningar, påskyndande och tillbakahållande. Man kan skilja mellan ett rubato på kort och ett på längre sikt. Det förra rör sig inom ramen av en eller ett par takter; under förloppet av en dylik tidsenhet rubbas den rytmiska balansen men återställes därpå i regel, så att de väsentliga tyngdpunkterna blir orubbade. Hit hör det så vanliga, ofta schematiska pianistrubatot med tänjning av "ettan" i takten. I starkt överdrivet skick finns det i s.k. zigenarmässigt "kaféartat" spel. Ofta är det enbart melodin som rubateras; så t.ex. i vissa jazzmusikers utstuderade solistiska frihet gentemot ackompanjemangets strikta rytm. Den andra arten innebär verkliga förändringar av tempot genom accelerandi och ritardandi, fermater etc.; den kom till full utveckling inom den romantiska musiken (Schumann, Chopin, Liszt etc.) och kulminerar kanske hos Reger. Också här krävs ett slags naturlig balans för att den rytmiska känslan inte skall bli lidande. Man kan vidare skilja på medvetet rubato och ett omedvetet med små agogiska förskjutningar, en viss elasticitet i tempot. Det sistnämnda är nödvändigt för ett levande föredrag; det fina, knappt urskiljbara växelspelet mellan stram och för känsloinnehållet mera eftergiven rytm hör till de starkaste konstnärliga uttrycksmedlen.
MO85


.
Länkar: rubato
Länkar kontrollerade 2012-12-19
.
  tempo rubato i engelska Wikipedia



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2017