requiem


1 (it. missa da requiem, requiemmässa) den romersk-katolska kyrkans dödsmässa på latin som börjar med ordet requiem (vila); tonsatt av många kompositörer; många versioner är mera lämpade för konsertbruk än för kyrkligt bruk t.ex. Berlioz (1836-37) och Verdis (1873)

2 även ett körverk, på liknande sätt avsett som en hyllning till de döda men en annan text, t.ex. Brahms (1866-69) till biblisk text, kallad Ein deutsches Requiem (Ett tyskt rekviem) och Delius Requiem (1914-16) till en världslig text, som kompositören sammanställt ur Nietzsches verk. Se även Sinfonia da requiem.

PM75

[re´kviem] (lat.), den katolska kyrkans dödsmässa, mi´ssa pro defu´nctis, uppkallad efter begynnelseorden "Requiem aeternam dona eis, Domine", "Herre, giv dem den eviga friden". Requiem, som har sin liturgiska plats vid begravnings- och minnesgudstjänster samt årligen på Allhelgonadagen, är en variant av den katolska högmässan med vissa förändringar: ljusare partier, främst Gloria och Credo, har bortfallit, och andra, allvarliga och dödsbetonade har tillkommit. Bland de sistnämnda märks begynnelseorden och framför allt den relativt långa sekvensen Dies irae, diktad på 1200-talet av Thomas av Celano. I denna inspirerade skildring av domens dag har de många förtonarna av requiem haft rika tillfällen till verkningsfull dramatisk gestaltning; detta avsnitt brukar vara requiemets höjdpunkt.

Liksom i fråga om mässan blev requiemets ursprungliga, enstämmiga, gregorianska form tidigt föremål för kontrapunktisk bearbetning, först i vissa delar, senare i sin helhet (inga partier av texten växlar som i mässan) och ersattes slutligen med helt nykomponerade versioner. Berömda tonsättningar av requiem är Palestrinas, Mozart – hans sista verk, oavslutat och fullbordat av hans elev SüssmayerCherubinis två requiem, Berlioz' starkt effektsökande med ofantlig orkesterbesättning och Verdis melodisköna och dramatiska requiem. Bland de otaliga tonsättare, som skapat sådana verk, kan även nämnas Schumann, Liszt, Dvorák, Bruckner, Fauré, Pizzetti och Oskar Lindberg samt från senare tid Britten (War Requiem).

Brahms' Ein deutsches Requiem är däremot av annan art, ett körverk över en ur bibeln fritt sammanställd tysk text, ej den liturgiska på latin.
MO85


Se även Otto Olsson.



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2017