1 hos orgeln och cembalon såväl stämma som även (oegentligt) i spelbordet befintlig mekanism
som sätter stämma i funktion. Den sistnämnda anordningen
kan vara registerandrag eller (på nyare orglar) manu'brium (= registertangent eller s.k. vippregister). Registratur heter hela det maskineri, som överför impulserna från
registerandragen etc till själva stämmorna. Registersvällare (registercrescendo, äldre namn och konstruktion: rullsvällare)
är en trampanordning, varmed stämmorna kan successivt till-
eller frånkopplas, åstadkommande crescendo och diminuendo. Registreringskonst innebär organistens eller cembalistens
utnyttjande av stämmor och kombinationer vid utförande av
en komposition; föreskrifterna är ofta sparsamma eller inga
och orglarna högst olika, varför det blir fråga om
ett slags individuell instrumentation.
2 Inom sångkonsten betecknar register de genom olika funktion
och olika klangfärg skilda delarna av ett och samma röstomfång.
Man skiljer sedan gammalt mellan ett lägre bröstregister och ett högre huvudregister (bröst- och huvudröst); mellan de båda registren finns av
naturen ett ganska tydligt övergångsställe. Namnen
syftar på "bröst" – respektive "huvudresonans"
som de bestämmande faktorerna. Numera har dock denna åskådning
i hög grad modifierats eller frångåtts, och bröstresonansen
frånkännes t.o.m. av somliga alla inverkan. Som avgörande
betecknas i stället stämbandens funktion: vid bröströst
är de tjocka och köttiga och vibrerar i sin helhet, vid
huvudröst vibrerar endast de förtunnade kanterna; i enlighet
därmed har man lanserat de mera betecknande namnen full- och randregister. Man har även ifrågasatt ett
tredje funktionssätt hos stämbanden, nämligen att endast
en begränsad del av stämbandskanterna skulle vibrera; detta
gäller kvinnoröstens högsta läge. Gränspartiet
mellan huvud- och bröströst, det s.k. mellanregistret,
är särskilt vanskligt på grund av brytningen mellan
de olika registren. Utjämnandet av denna brytning, den s.k. egaliseringen
av rösten, anses av gammalt höra till sångutbildningens
väsentliga uppgifter. På sina håll anser man dock
numera hela registerfrågan mindre betydande.
– Såsom framgår av det ovanstående råder på
detta område liksom inom hela röstfysiologin och -pedagogiken
mycket delade meningar; se härom röst.
Jfr. även falsett och resonans.
MO85 |
