operett


"liten opera", operett, benämning på ett lättare slag av opera, antingen av normal längd eller (som några av Offenbachs) i blott en akt. Uttrycket är i grunden synonymt med "lätt opera"; jfr. musical.
PM75

eg. "liten opera", ursprungligen en annan beteckning för sångspel (så redan hos Mozart). Operett i modern mening går tillbaka till 1850-talets Paris; där finner man genrens ursprung i Hervés och Offenbachs (först mycket korta) uppsluppna och frivola musiklustspel med talad dialog, kupletter och danser. Närmast var det den italienska operabuffan som här levde upp (det framgår bl.a. av den dåtida benämningen "bouffes parisiens") med förstärkt inslag av fars och parodi. Offenbachoperetten (Orfeus i underjorden, 1858; Pariserliv, 1866) gjorde enorm lycka och gick ut över Europa. I Wien fick den inom kort stark konkurrens av Suppés (Den sköna Galathea, 1865), Johann Strauss' d.y. (Läderlappen, 1874; Zigenarbaronen, 1885) och Millöckers (Tiggarstudenten, 1882) gemytliga och älskvärda operetter, i vilka wienervalsen spelade en framträdande roll. I denna tradition komponerade även Zeller (Fågelhandlaren, 1891) och Heuberger. Franska Offenbachefterföljare var Lecocq (Madame Angots dotter, 1872), Planquette, Audran m.fl., engelska Jones (Geishan, 1896) och paret Gilbert & Sullivan (Mikadon, 1885), de senare med burleska och i satirisk Offenbachanda, där frivoliteterna bytts mot torr engelsk humor.

På 1900-talet har en mer patetisk typ av operett uppstått, full av sentimentalaste följetongsromantik, ofta med glänsande utstyrsel och nästan operamässig musikalisk utformning; hit hör den senare, mycket framgångsrika wienska dansoperetten med tonsättare som Fall, Léhar (Glada änkan, 1905; Greven av Luxenburg, 1909), Kálmán (Csardasfurstinnan, 1915), Oscar Strauss och Benatzky (Värdshuset Vita hästen, 1930). Berlinarna Lincke och Künneke odlade en annan variant, den revyartade schlageroperetten. I USA odlades wientraditionen, den s.k. operetta av européer som Friml (Rose-Marie, 1924), Herbert och Romberg (Ökensången, 1926). Med Kern och Gershwin uppstod den samtidsanknutna genren musical.
MO85


Se även bl.a. Robert Stolz.



Källor: Prismas musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985