kvartett


1 en grupp med fyra instrumentalister eller sångare; där instrumenten inte anges (t ex Kyndelkvartetten) förutsätts stråkkvartett: två violiner, viola och cello; en pianokvartett består av piano, violin, viola och cello

2 ett stycke för fyra utövare; om det är instrumentalt och kallas kvartett, är det förmodligen skrivet i form av en flersatsig sonat för fyra utövare.

PM75

ital. quartetto, fra. quatuor, eng. quartet, ty. Quartett, vokal eller instrumental komposition för fyra exekutörer; även namn på dylik ensemble. Fyrstämmiga kör- eller orkesterverk brukar inte räknas som kvartett, utan man avser enkel besättning; dock talas ibland om en orkesters stråkstyrka som "kvartetten" (bör rätteligen heta "kvintetten") och om manskörkokmpositioner som manskvartetter. Den fyrstämmiga satsen har sedan gammalt ansetts som den idealiska och har mest praktiserats. Det är därför naturligt att kvartett blivit den mest anlitade ensembleformen. Viktigast bland instrumentala kombinationer är stråkkvartetten (se särskild artikel). Därnäst kommer otvivelaktigt pianokvartetten (för piano, violin, viola och violoncell; berömda verk av bl.a. Mozart, Schumann och Brahms). Mera ovanliga kombinationer har Mozart odlat i tre flöjtkvartetter och en oboekvartett (likaledes med violin, viola och violoncell). Av vokala former kan särskiljas den blandade kvartetten (sopran, alt, tenor, bas), bl.a. förekommande som solistensemble i körverk (t.ex. Mozarts och Verdis Requiem), manskvartetten (1:a och 2:a tenor, 1:a och 2:a bas) och damkvartetten (1:a och 2:a sopran, d:o alt). – Se vidare kammarmusik.
MO85



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2017