kontraparallell eller motparallell


ställföreträdande treklang för en grundfunktion i en dur- eller molltonart. I likhet med parallellen har kontraparallellen två toner gemensamma med huvudackordet och kan i vissa musikaliska situationer med fördell ersätta detta, särskilt om en av de gemensamma tonerna är huvudackordets grundton. Kontraparallell kan betecknas med litet k (molltreklang) eller stort (durtreklang). Vanliga kontraparalleller är sK = mollsubdominantens kontraparallell eller tK = molltonikans kontraparallell.
Jämför ledtonsväxlingsklang.
MO85



Källa: Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2017