konsonans


ett ackord som harmoniskt befinner sig i vila; dess motsats dissonans strävar efter en upplösning till ett annat ackord. Vad som konstituerar en konsonans är inte någonting fastställt: genom tiderna har tonsättare betraktat en rad olika ackord som konsonanser och t.ex. i tolvtonstekniken har begreppen konsonans och dissonans inte alltid i första hand harmonisk, men ofta klanglig betydelse för tonsättaren.
PM75

[-ma´ngs], relativt "spänningsfri" samklang; se dissonans.
MO85



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2017