impromptu


(lat. in promptu, nära till hands, improviserat) kort musikstycke (i regel för piano, t.ex. av Schubert, Chopin) med relativt fri formell uppbyggnad.
PM75

[uttal vanligen försvenskat men egentligen ängprångty´] (fra.) improvisation eller infall; av latinets in promptu, i beredskap. Impromptu används sedan 1820-talet som titel på mindre pianokompositioner, som föreställes vara improviserade eller tillkomna i ögonblickets inspiration; de har gärna enklaste uppbyggnad (visform) och romantiskt-poetiskt innehåll; exempel hos Schubert, Schumann och Chopin.
MO85


.
Länkar: impromptu
Länkar kontrollerade 2012-12-20
.
  impromptu i engelska Wikipedia
impromptu i svenska Wikipedia



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2017