idée fixe


term använd av Berlioz för ett ständigt återkommande motiv i Fantastiska symfonin. Jfr. motto.
PM75

(fra.) term använd av Berlioz i programmet till hans Symphonie fantastique (1830) där det står för en sammanhållande tematisk gestalt som symboliserar den kvinna vilken är föremålet för en ung musikers olyckliga kärlek. Idée fixe dyker upp, mer eller mindre förändrad i alla fem satserna, d.v.s. de drömbilder som drar genom den opiumförgiftade konstnärens hjärna. I Berlioz' programsymfoni Harold i Italien (1834) förs en idée fixe fram i soloviolan tämligen oförändrad genom de fyra satserna och representerar här en mer betraktande och stämningsfylld än deltagande Harold som uppträder i de olika romantiska scenerier som bildar egentlig grund i symfonin. Idée fixe upptogs ofta i den senare programmusiken som symboliserande, associativ och sammanhållande faktor. Jfr. ledmotiv, romantiken.
MO85



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2017