halvkadens, halvslut


harmoniskt slutfall på dominanten (ofta förberedd av växeldominanten, d.v.s. dominantens dominant). Halvkadensen bildar en ofullständig avslutning, som kräver ytterligare avspänning till tonikan, varför det är naturligt att i en musikalisk period försatsen vanligen utmynnar i halvkadens. Se vidare kadens 1.
MO85



Källa: Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2017