fras


en liten grupp toner, som bildar en urskiljbar enhet i melodin; "frasera" och "frasering" avser en sångares eller musikers framhävande av en melodis uppdelning i fraser och dessas förhållande till varandra.
PM75

naturligt avgränsad och meningsfull länk i en musikalisk tanke. Hugo Riemann räknar som fras såväl de minsta motiven om en takt (ibland två) som de dubbelt så stora taktgrupperna och de ytterligare dubbelt så stora halvsatserna (för- och eftersats, vilka tillsammans normalt bildar en period om 8 takter, d.v.s. en mer eller mindre fullständig tanke). Andra, fixerade uppfattningar av fras såsom formbegrepp finns, vanligast anses fras liktydigt med tvåtaktsgrupp. Den allmänna användingen av ordet avser dock närmast den ovan angivna definitionen utan någon viss formatbegränsning. Frasering är det vid musikutförandet nödvändiga förtydligandet (utan överdrift) av frasindelningen och det därmed sammanhängande naturliga uttrycket, varigenom musiken först kan bli ett verkligt tonspråk (observera parallellen med det talade språkets ord, satser och meningar). Som hjälpmedel användes i notskriften fraseringsbågar. Tyvärr är i den musikaliska litteraturen fraseringsanvisningarna mycket otillräckliga eller t.o.m. vilseledande, speciellt genom sammanblandning av fraserings-, legato- och stråkbågar, och för övrigt är frasindelningen sällan i sig själv entydig; fraseringskonsten är därför ett både svårt och givande område, som kräver hög musikalisk bildning och förståelse.
MO85



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985