etyd


ett instrumentalstycke (vanligen för solo) skrivet för att uppöva eller visa upp den spelandes förmåga att lösa ett speciellt tekniskt problem – kan ibland också ha konstnärliga värden, som Chopins tre samlingar (inalles 27) etyder för piano. Ordet härrör från franska étude, studie.
PM75

fra. étude [ety´dd], eg. "studie", instrumentalstycke som ur övningssynpunkt renodlar något spel- eller föredragstekniskt problem. Otaliga samlingar av sådana etyder för olika instrument har sett dagens ljus alltsedan 1800-talets början (Cramer, Clementi, Czerny). Med Chopin spakades etyder med hög poetisk kvalité; härur uppstod den glansfullt vurtiosa konsertetyden (Paganini, Liszt, Skrjabin, Debussy). Schumanns Symfoniska etyder för piano, ett av hans förnämsta verk, är en rad variationer i konsertetydstil.
MO85



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2017