conductus


i den medeltida musiken en form av världslig komposition med en "given" stämma (cantus firmus) till vilken andra stämmor fogades: den "givna" stämman var antingen nykomponerad eller tagen från något annat världsligt verk, inte från gregoriansk sång.
PM75

(lat.)
1)
medeltida enstämmig sång med latinsk, vanligen strofisk text (världslig eller religiös). Förekom bl.a. i de medeltida kyrkospelen.
2)
flerstämmig kompositionsart liknande 1 med homofon sats byggd på en fritt uppfunnen eller lånad ténormelodi, alltså ej någon given cantus firmus.

MO85



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2017