cluster


(eng., klase, grupp) en grupp närliggande tonerpianoklaviaturen som spelas tillsammans genom anslag med handen eller underarmen. Effekten används redan tidigt i modern musik: Bartok, Stravinskij, Nielsen (3 Klaverstykker, där ett särskilt tecken anger en "handfull" av de djupaste tonerna). Se även Concord sonata.
PM75

[kla´stø], tone cluster [tå°n] (eng., eg. klunga), i nyare pianomusik samtliga toner inom ett visst område av klaviaturen; åstadkoms t.ex. med handflatan eller hela underarmen. Cluster infördes av amerikanen Henry Cowell (1912).
MO85

(engelska, klunga), kluster, anhopning av närliggande toner som klingar samtidigt, ett slags ackord som ger en brusartad effekt. Termen lanserades 1919 av den amerikanske tonsättaren Henry Cowell, som experimenterade med effekter där pianots tangenter trycktes ner med handflatan eller underarmen. Clustertekniken togs bl.a. upp i 1960-talets avantgardistiska musik och inom friare former av jazz.
BM03



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985 ; Bonniers Musiklexikon 2003