c


tonnamn; grundton i C-dur (utan förtecken) och c-moll (tre b) – se tonart. Därav cess, ciss, cessess, cississ. I C betyder antingen
1
i tonarten C(-dur) eller
2
icke-transponerande instrument; t.ex. trumpeter i C (att skilja från trumpeter i B, i A osv). Ettstrukna c (c1) betecknar c:et ung. mittpå klaviaturen på ett piano; noteras (med G-klav) på nedre första hjälplinjen. Beträffande klaver som anger placering av c1 se C-klav 3 taktart (4/4); C genomstruket med ett vertikalt streck anger alla breve-takt, se brevis.

PM75

1 som taktartsbeteckning: C = 4/4-takt, = 2/2-takt (alla breve);
2 som förkortning: c.b. = col basso, c.f. = cantus firmus, b.c. = basso continuo, d.c. = da capo;
3 som ton: utgångspunkten för vår moderna grundskala, ett slags centrum för hela vårt tonsystem. Tidigare hade emellertid tonen a motsvarande ställning (se vidare a och solmisation).
C-dur, c-moll, se tonart.
MO85



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2017