alternatim, alternatimpraxis


alternatimpraxis
t
.ex. växling mellan mans- och kvinnoröster vid psalmsång; utförs så att männen sjunger en strof och kvinnorna den följande. Det gamla svenska uttrycket är "sjunga till skiftes". För sin rätta verkan förutsätter den även placeringen enligt gammal sed i en mans- och en kvinnosida i kyrkan.
PM75

alterna'tim
(lat.), "växelvis", avser fördelning av olika avsnitt i en kyrkomusikalisk komposition, t.ex. stroferna i en koral, på olika alternerande medverkande (kör och orgel, församling och kör, män och kvinnor etc.). Alternatimpraxis förekom ofta under 1400-1600-talen och har på senare tid åter kommit till användning.
MO85



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2016