alla breve


(ital.), "i halvtakt", taktart betecknad med 2/2 (det vanligaste), mera sällan 3/2 eller 4/2, även med . Termen innebär att halvonten i stället för fjärdedelen skall vara räkneenhet, d.v.s. ge den rytmiska pulsen (i 2/2-takt "två slag i takten" i stället för fyra), vilket medför hastigare tempo och en mer fjädrande eller flytande rytm. Termen härstammar från den gamla mensuralmusiken, där semibrevis (vår helnot) var normal räkneenhet och den dubbelt så långa brevis (= två helnoter) ibland övertog denna funktion; musiken gick då bokstavligen "i brevistakt", d.v.s. "alla breve". Typiska exempel: allegrot i Beethovens Leonorauvertyrer nr 2 och 3, första satsen i Mozarts g-mollsymfoni. Alla breve förekommer även i långsammare tempo, t.ex. i första satsen av Beethovens "Månskenssonat".
MO85



Källa: Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2016