gong


slaginstrument (även kallat tamtam) av orientaliskt ursprung, i form av en cirkelrund slagplatta av brons som slås med hannare. Förmodligen använt i orkestersammanhang f.f.g. av Gossec 1791. I operan Fången använder Dallapiccola tre i olika storlekar.
PM75

östasiatiskt slaginstrument, bestående av en stor, cirkelrund, svagt välvd metallskiva med rätvinkligt inböjd rand. Den ger en bestämd tonhöjd. Alternerande med gong används i orkestern tamtam, egentligen en variant med obestämd tonhöjd, där randen endast är svagt böjd och tunnar av utåt. Instrumentet kom i bruk omkring 1800, först i Frankrike (Spontini, Halévy, Cherubini etc); dess länge efterljudande, dystert färgade klang har bl.a. med stark verkan använts av Tjajkovskij i den tragiska sista satsen av Symphonie pathétique. I den javanesiska gamelanorkestern används ett stort antal likstämda gongar i form av gongspel.
MO85


Se även bonang, gamelan.


.
Länkar: gong
Länkar kontrollerade 2016-08-08
.
gong på Youtube gong i engelska Wikipedia
gong i svenska Wikipedia



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2017