gamba


(it., ben) 1 förkortning för viola da gamba 2 orkesterstämma som härmar detta instruments ton.
PM75

eg. viola da gamba (ital.), "benfiol" (i motsats till viola da braccio, "armfiol"). Namnet avsåg från början alla arter av violafamiljen i motsats till violinfamiljens instrument (se viola 2) men övergick sedan självskrivet till att beteckna enbart tenorformen därav, eftersom den var den enda överlevande av familjen. Denna tenorform (dock fra. basse de viole, eng. bass viol) – vad vi nu menar med gamba var den klangsvagare och -sprödare föregångaren till violoncellen, utträngd av denna vid 1700-talets mitt efter en lång blomstring som orkester-, solo- och även omtyckt heminstrument. Gamban har i regel 6 strängar.

På senare tid har gamban åter kommit i bruk vid framföranden av äldre musik. Bland litteraturen för gamba märks sonater av J. S. Bach, Händel, Ph. E. Bach m fl, en mängd "triosonater" samt en konsert av Tartini. J. S. Bachs sjätte Brandenburgkonsert är skriven för två gambor, violoncell och continuo (generalbas).
– Gamba kallas även en viktig orgelstämma med "stråkklang".

MO85

Engelska: viol.



.
Länkar: gamba
Länkar redigerade 2016-08-08
.
Noter för viola da gamba i IMSLP viol i engelska Wikipedia gamba i svenska Wikipedia viola da gamba på Youtube                



Källor: Prismas musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985