engelskt horn


(f. cor anglais, it. corno inglese, eng English horn) träblåsinstrument av oboetyp men stämd en kvint djupare än oboen: dess toner noteras en kvint över den verkliga klangen. Omgång: e-a2. Togs i bruk först av 1800-talets romantiker och förekommer nu ofta i orkestern – dock sällan som soloinstrument i kammarmusik.
PM75

fra. cor anglais, ital. corno inglese, träblåsinstrument, altform av oboen och av samma konstruktion som denna, endast betydligt större, med päronformigt klockstycke (mynning) och svagt böjd överdel (ett kort metallrör intill munstycket). Sin nuvarande form har engelskt horn ungefär från mitten av 1700-talet; en primitivare form var oboe da caccia ("jaktoboe"), som Bach ofta använde (dessa partier spelas numer på engelskt horn). Engelskt horn behandlas som transponerande instrument; det noteras i överensstämmelse med oboens grepp men klingar en kvint lägre. Det spelas i orkestern ofta av andra eller tredje oboisten. Engelskt horn förekommer hos Gluck men användes ej alls i wienklassikernas orkester; det upptogs av franska och italienska opera-kompositörer (t.ex. Meyerbeer), och dess egendomligt nasala och beslöjade klang får hos Berlioz och Wagner sin karakteristiska användning. Typiska soloställen finner man i Rossinis uvertyr till Wilhelm Tell, i mellansatserna av César Francks symfoni och Dvoraks symfoni "Från nya världen", i Sibelius' Tuonelas svan och på många håll i Wagners verk, bl.a. den sorgsna herdemelodin i början av tredje akten av Tristan och Isolde.

Engelskt horn är även en tungstämma i orgeln.

MO85

Att instrumentet heter engelskt horn har ingenting med England att göra. "Engelskt" går tillbaka till högtyskans "engellisch" som betyder änglalik.
Wikipedia



.
Länkar: engelskt horn
Länkar kontrollerade 2016-07-01
.
Fria noter för engelskt horn i IMSLP cor anglais på Youtube cor anglais i engelska Wikipedia
engelskt horn i svenska Wikipedia



Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985 ; Wikipedia
MusikSök 1998-2017