bleckblåsinstrument


"blecket", musikinstrument gjorda av bleck eller annan metall (mässing) blåsta genom ett skålformat eller koniskt munsstycke. Tonen bildas genom att läggarna vibrerar mot varandra. Den normala uppsättningen bleckblåsinstrument i en symfoniorkester är fyra horn, två eller tre trumpeter, tre tromboner och en tuba.
PM75

term lånad från tyskan (Blech = mässing). Man talar i dagligt tal om "blecket" eller "bleckblåsarna" i orkestern, men det riktiga svenska uttrycket är mässings(blås)instrumenten).
Se blåsinstrument.
MO85




Källor: Prismas Musiklexikon 1975 ; Musikordboken 1985
MusikSök 1998-2017